Solen sken var dag och vi smälte nästan bort. Tur att havet finns där alldeles nära.
Jag åt frukost ute nästan varje morgon.
Ljungen växte längs vår väg till havet.
Och for förbi med dunder och brak och hagel.
Men snart var solen tillbaka och vi kunde duka för middag ute igen.
En smula dramatik i paradiset! Markisen över altanen brakade ihop. Vi överlevde...
Syster skickade bild på sötaste ungen i landet! Iklädd sjömansdräkt Karl köpte när bebisen fortfarande låg i magen och vi hoppades att hen skulle kunna ha den just denna sommar.
Vi kalasade på vin och kräftor och räkor och västerbottenostpaj.
Och en regnig dag åkte vi bil förbi mitt barndomshem. Det var samma markiser som förr och huset behöver målas. Kändes inte som vårt längre. Allt har tydligen sin tid.
Vi avslutar somrigaste sommarmånaden ever med lite solnedgångar (och en liten tromb om du tittar noga på nedersta bilden). Vilken vansinnigt fin semester jag hade!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar