I förra veckan var jag och såg Känn ingen sorg tillsammans med Emmeli och syster. Förväntningarna var höga, men den var verkligen så där bra som varenda kotte säger. Så himla himla rolig och så himla himla sorglig. Och något så ovanligt i svensk film som skådisar som kändes trovärdiga och som pratade med varann som folk gör. Plus att den ger en gigantiska Göteborgs cravings. Och så Håkans fantastiska låtar på det, så klart. Har redan lite längt efter att se den igen. <3
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar